Skaffar mig en ny hobby. Eller nej förresten. Jag får en ny hobby skaffad åt mig. Såhär är det: min vapendragare och kärlek har en fling för allt vad brädor heter. Han har redan sett till att spänna fast mig på en snowboard och tålmodigt instruera mig nedför nybörjarvänliga backar trots viss skepsis från min sida ("men jag kommer döööö"). Två säsonger senare är jag fortfarande barnsligt feg i backen men jag älskar det. Snö! Bräda! Lutning!
När jag nu förlikat mig med tanken på att ramla i snö, har jag fått en ny hobby skaffad åt mig: longboard. Om du tar den där brädan så tar jag den här. Nu kör vi. Eh. Jaha? Igår var premiären för mig att faktiskt stå på en bräda i mer än fyra meter utan att ha dödsskälvningar i kroppen. Efter en tur nedåt stan och älven med tillhörande solpaus var mina irrelevanta rädslor för att dö asfaltsdöden lite mindre överhängande. Nu tycker jag faktiskt att det här med bräda verkar ganska sympatiskt. Som nåt man kan ägna sig åt. Vilket är precis vad jag ska göra typ hela den här dan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar